För över en månad sedan så tog vi med oss hundarna och åkte ut på landet till min moster. Vi ville ha några fina sommarbilder på dom, och tänkte att vi samtidigt kunde släppa dom lösa så att de fick springa av sig och leka lite. Det blev väldigt fina bilder strax innan solnedgången faktiskt - vi tog oss en promenad ut över några fält och besökte en strand där vi lekte lite i vattnet och fotade. Merry var lite svår att få på bild, men Lizzie är ju en van liten diva att stå framför kameran ;)
0 Kommentarer
Jag tycker det är jätteintressant det här med hur andra förbereder sig inför tävlingar, oavsett vilken gren det gäller. Hur gör andra människor när dom klickat i anmälan till tävling och betala. Hur går tankarna, upplägget och visionerna. Vissa har bara pallplatsen i huvudet, några vill bara komma runt, vissa gör det enbart för att det är kul och några jagar titlar - vem av dessa är du? Jag tänkte att det kan inte bara vara jag som funderar på hur upplägget ligger inför att förbereda sig optimalt inför en tävling, samt att jag har fått en hund som behöver sin planering och tid. Så det här har väl kommit lite plötsligt mina tankar om just - vad gör jag inför en tävling för att jag och min hund ska prestera bäst som ekipage? Jag sticker inte understolen med att jag är tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna - men mot mig själv. Självklart är det inte så att jag inte drar på smilbandet och blir lite längre när vi kliver upp överst på pallplatsen - men jag bannar aldrig min hund om vi hamnar sist heller. Självklart är besvikelsen ett faktum om jag själv gör fel, men aldrig på Ike utan på mig själv och det är viktigt att komma ihåg - din hund kan inte prestera på topp om den inte får förutsättningarna för det.
När jag fyllt i anmälan på sbktävling och betalat, börjar jag fundera ut vad vi behöver göra inför starten. Allt beror också på hur långt bort tävlingen ligger, är det på hemmaplan, har vi varit där förut eller på ett helt nytt ställe? Eftersom Ike är lätt stressad och behöver tid på sig att acklimatisera sig börjar jag fundera så fort starttiden kommit ut när jag måste åka hemifrån. Är det på ett helt nytt ställe vill jag gärna ha 1h före start att låta han sitta i bilen, känna in miljön och rastas där han får muttra och ha sig i sin egen takt tills han lugnar ner sig. Det går bättre och bättre på nya platser men det har också att göra med att han utsätts för nya miljöer ofta och intensivt mellan gångerna och den positiva belöningen är stark - vilket är extremt viktigt om hunden känner sig osäker på en ny plats. I dagsläget brukar det ta ca 20-30 minuter tills jag kan börja känna på lite olika skyltar och tänja på gränsen lite utan att någonsin gå över den. Men för att komma framåt måste man vara framme vid stoppskylten för att fortsätta flytta den framför sig. Oftast brukar jag se till att vara på plats ca 20-30 minuter innan start om det är på hemmaplan, så när jag räknat ut vilken tid vi måste åka börjar planeringen fram till tävlingen. Oftast tränar vi som vanligt någon/några gånger i veckan fram tills den vecka vi ska tävla, då brukar jag köra ett lätt genrep innan tävlingen för att bara checka av och se till att Ike inte får värsta hypen av att vi ska åka och tävla - vilket han får om vi inte tränat på länge. Dagen innan brukar vi ta en promenad med peppig musik och bara filosofera efter vägen, tänka efter så jag packat allt och även bara låta Ike gå helt utan krav för att det ska vara så roligt som möjligt för oss båda.
Dagen D, när vi kommit fram till tävlingsplatsen så gör jag alltså rutinen jag skrev däruppe med promenad och bara lite kontaktövningar, så efter den korta värmningen brukar jag sätta in honom i bilen igen och gå in för att anmäla mig, kolla banan och äta frukost. Jag är sådan att jag kan inte äta på morgonen, jag behöver ha varit vaken en stund innan jag kan äta. Jag sitter ofta i bagaget och äter den tillsammans med Ike som får ligga och spana ut över parkeringen där alla börjar droppa in (vi brukar ju vara först på plats nästan) och han får känna av stämningen helt enkelt. Vad jag gör sedan beror helt på vilket startnummer vi har fått, om det är tidig start brukar jag värma ordentligt här och köra igenom alla skyltar jag kan som ingår i banan - inte träna på några som inte ingår för det förvirrar lätt en själv. Behöver det korrigeras så är det klart innan vi kommer in på banan och ett snett sättande till exempel är mindre risk att få för att vi korrigerat det nyligen. Jag brukar även ta en vända in mot planen här innan banvandringen så han får kolla in hur det ser ut och muttra av sig.
Efter banvandringen är gjord brukar jag titta på några ekipage innan jag går och hämtar Ike, laddar upp honom till en viss nivå som jag tycker är lagom (ibland innebär det att varva ner honom) och sen går vi mot planen där vi bara sitter och myser tillsammans inför start. Om det är så att det är två starter samma dag brukar jag efter den första starten ta en promenad med lek och bus för att sedan utfodra honom, oftast är det 1-2 h bort och lite extra energi behövs eftersom det tar en hel del mentalt på honom att vistas med så mycket hundar och människor. En hel del av tiden spenderas i buren tillsammans med honom, för han är ju trots allt min bästa vän och partner i livet.
Vissa tycker säkert det är fånigt det jag gör men jag har mål och ambitioner som jag vill att vi som ekipage ska ta oss an, Ike tycker det är väldigt roligt men är lite osäker i sig själv för att våga och klara av en hel dag utan vissa förberedelser. Något måste jag ju göra rätt eftersom vi vunnit 6/7 tävlingar - så jag lär fortsätta göra just det här som jag precis beskrivit. För Ike är värd alla förberedelser i världen, med tanke på den lycka som lyser igenom när vi går ut på plan tillsammans!
Ike är helt fantastisk och jag är så tacksam och glad att han kom in i mitt liv, att jag fick chansen att äga en sån här hund igen. Izor var också helt outstanding och med såna grymma personligheter. För oavsett hur det går på en tävling, möts jag alltid av den där viftande svansen varje morgon när jag vaknar och öppnar ögonen & varje kväll jag sluter dom ligger den där fluffiga kroppen tätt intill min och sover djupt.
// MariaJag använder löpband som komplement så att jag hinner träna mer. För att göra det lättare att förstå vad jag menar med "träna mer" så har jag generellt minst en fysisk och en mental aktivitet per dag. Bland fysiska aktiviteter räknar jag in löpning, cykel drag, cykel lös, backträning inklusive långpromenad, simning osv. Mental träning är vanligtvis lydnad men varierar med andra aktiviteter lika väl så som uppletande och spår. Långpromenader läggs in på hundarnas vilodagar eller i kombination med fysträning. Med ett löpband kan jag få in två fyspass (t ex löpband morgon och cykel drag kväll) och ett mentalt pass (t ex lydnad efter jobbet) även under vardagar. Kan också smidigt byta plats i min veckoplanering på lugna fyspass (aktiviteter som ger ungefär lika mycket som bandet) och löpbandet. Trots allt kan saker hända i vardagen som ändrar förutsättningarna från planen. Den enda ändringen jag gör vid sådant byte där jag enbart får löpbandet på schemat för fysträning är att lägga in långpromenad. Mina hundar mår helt enkelt bra utav att få möjlighet att springa fritt ute vilket jag inte har i avsikt att begränsa eller ersätta med löpbandet. För- och nackdelar med löpband Fördelar
Nackdelar
Att välja löpband Jag har en PetRun (PR720F) som jag köpte begagnad just av enkla anledningen att det var ett billigare alternativ än att köpa en ny. Hur man kan mäta ungefär för att hitta rätt storlek för sin egen hund:
Mitt lilla band till exempel är för små/mindre mellanstora hundar men är ändå anpassad för hundar upp till 60 kg (mina väger ca 14 kg). Skulle jag köpa minsta löpbandet för dvärghundar såg jag några löpband ha max vikt på 20 kg, vilket känns orealistiskt för små hundar att bli. Kanske raser som engelsk bulldogg eller fransk bulldogg men frågan är ifall de inte blir för stora i längd och bredd för bandet ändå.
1. Nacke till svansrot x2 Mina hundar är, avrundat uppåt, 60 cm långa vilket innebär att de behöver ett band som är minst 120 cm långt (mitt är 132 cm). 2. Steglängd + ca 12-25 centimeter Steglängden är avståndet mellan framtassen utsträckt framåt till baktassen utsträckt bakåt. Har själv inte lyckats få ett bra mått här när man granskar mina hundar på bandet kan de sträcka ut steget längre och pendla lite framåt/bakåt utan problem.
Kan man använda löpband som är tillverkad för människor? Inget jag rekommenderar eftersom jag ser fler nackdelar än fördelar.
// Elsa 🐾Nu under sommaren 2016, så hade vi planerat och bokat in en resa till Danmark. Vi skulle bila ner till Göteborg, ta färjan över till Fredrikshamn, och fortsätta ner i Danmark till området kring Kolding. Tony hade nämligen bokat in sig på en fotokurs, och då var det bara för mig och Lizzie att hänga på. Det var mycket spännande att få besöka Danmark och se ett helt annat land - vilken skillnad i landskapet mot Sverige alltså! Det kan man inte tro, fastän det ligger så nära. För mig och Lizzie blev det inte en spektakulär upplevelse väl på plats - vi gjorde ju inte något förutom att hänga på hotellet och ta några promenader medan Tony var iväg hela lördagen och fotade. Det blev bara över en helg, så vi kom dit sent på fredagen och åkte tidigt på söndagen igen. En snabb visit med andra ord, men ändå ett minne! // Charlotte 🐾
Det var dags att ta steget efter gårdagens kurs, att sätta ihop en avancerad bana. Eller sätta ihop är fel då jag valde ut en från nätet - 110% som jag tyckte såg ut att både vara rolig och lite prövande, vilket den också var. Jag kan ha svårt att se hur en helt ny bana kan påverka oss på bästa sätt men tror mig ha lyckats hitta åt en taktik som verkar fungera. Det är dessutom extra svårt nu när vi går upp i en ny klass. Jag har provat att välja banor som är 80% lätta skyltar och 10% lite svåra och 10% svåra, men dem har vi kunnat gå flera gånger utan att Ike blivit speciellt trött eller jag känner att vi fått ut det ultimata av träningen, så jag har provat nu att träna ungefär 70/30 i svåra respektive lätta skyltar/moment och det fungerar riktigt bra. Ike blir snabbt lugn och koncentrerad som jag vill ha honom utan att tappa intresse för det blir för lätt. Den här banan var ett ganska bra exempel på detta då det var en hel del högerhandling, riktigt frestande grejer i frestelsen (en gris och en skål köttbullar), mycket positionsträning men ändå varvas med saker han redan kan.
Jag är väldigt nöjd över våran första bana tillsammans, men som sagt backa är fortfarande väldigt nytt och här flöt han inte ut förrns vid steg två och skulle det varit en tävling hade vi med sannolikhet blivit godkända. Nu har vi vilat i helgen och är redo för mer träning till veckan!
//Maria Vi är med i en facebook grupp som heter "Rallylydnad utmaningar" och ställer tillsammans upp i veckans alla utmaningar. Den här veckan var det de här som stod på schemat: VECKANS UTMANING V. 37 Veckans utmaning håller på till söndagen 18 september. Lägg jätte gärna upp bilder och/eller filmer när ni utför momenten/momentet ni väljer att göra. Bilder med beskrivning för respektive klass moment finns i kommentarerna. NYBÖRJARKLASS: Sitt, spring (och spring minst 3 skyltar, dessa skyltar frivilliga) FORTSÄTTNINGSKLASS: Sitt, lämna, sväng vänster, 1 steg, kalla in, sitt AVANCERADKLASS: Helt om från varandra MÄSTARKLASS: Stå framför, backa // Elsa 🐾Under helgen jag var i London under min korta ledighet träffade jag på lite olika situationer inom ämnet hund. Vissa är arbetsskadade och ser bara detaljer som berör deras yrke men så finns också gruppen människor som är nördar av något slag som ser massor av detaljer som rör deras stora intresse. Varav jag då råkar passa in under kategorin hundnörd. Lika bra att erkänna och göra den saken klar. Haha. Har även haft ögonen öppna efter djuraffärer i London men såg ingen alls. Inte ens när jag åkte buss eller tåg runt i London. Lite tråkigt. Hade varit kul att se hur deras utbud ser ut och jämföra lite där. Lösa hundar Självklart finns det regler i London också lika väl som det finns i Stockholms storstad men det som förvånade mig var hur många parker det fanns utan stängsel där hundar fick springa fritt. Framför allt eftersom många utav parkerna låg väldigt centralt i trafiken eller vid turist attraktioner. Greenwich park. Luras inte av "stolparna" närmast längst vägen, området är inte stängslat. Please consider the following: Citat från royalparks.org.ukEftersom jag själv har mindre koll på hundrastgårdar i Sverige och desto mindre i Stockholm storstad så sökte jag lite på det hela och fann det ändå lite som jag också upplevt sedan tidigare – vi har oftast hundgårdar med stängsel. Men det ska alltså även i Stockholms storstad finnas hundrastplatser som då ska vara platser utan stängsel där man får ha hundar lösa under kontroll eftersom det annars generellt i Stockholm stad råder koppeltvång. Hundrastgård Citat från Stockholm.se Slutligen kom jag fram till att reglerna verkar vara rätt lika. Kanske har jag helt enkelt bara missat de hundtillåtna områdena i Stockholm innerstad där man får ha dem lösa under kontroll. Hade bara varit intressant att se ett sådant område i Stockholm för att se om det finns någon skillnad där eftersom jag trots allt var förvånad över hur centralt dessa platser var i London. I områden där turister befann sig eller lokalbefolkningen drog nytta av de få gröna områden de har i staden (dvs sola, spela spel, leka, läsa bok osv). Butik med stor kunskap om hundkoppel Medan min pappa läste kartan och försökte lokalisera vart vi befann sig kollade jag in genom ett visningsfönster till en butik. Där fick jag syn på en skyltdocka som höll i ett retriever koppel som gick ned till ett gosedjur som var en hund. Det roliga var att hunden hade koppelhandtaget runt halsen. // Elsa 🐾Nu sitter jag mest och analyserar saker för mig själv, angående välmåendet av mina hundar. Om Lizzie framförallt. Det blir lätt att man går in på djupare detaljer och spekulationer när tankarna väl drar igång. Jag skall försöka att förklara lite hur jag tänker och varför, och vad jag har tänkt att göra för att åtgärda det. Det är alltid kul att testa sig fram för att se vilka olika reaktioner och resultat man får. Innan jag rakade ner Lizzie nu inför sommaren, så var mitt projekt att få till den perfekta puffpälsen. Jag är med i grupper på facebook där man får mycket tips och idéer både på olika tekniker hur man behandlar pälsen, vad man skall använda för redskap, hur man använder dom, och en enormt massa information om pälsvårdsprodukter och märken av alla dess slag. Tack vare hjälpen jag fick kunde jag använda mig utav en betydligt förbättrad teknik av behandling, både i och efter badet, och tillslut kunde jag se resultatet av en päls som närmade sig det målet jag var ute efter. Jag bytte pälsvårdsprodukter till ett annat märke än det jag hade förut, och skillnaden jag såg var att pälsen kändes luftigare och fick mer lyster. Det var dock några problem som återstod, och som jag aldrig fick bukt på - vilket då slutade med att jag bestämde mig för att raka ner henne eftersom jag kände att det jag gjorde inte var bra nog för att få henne redo för utställning i alla fall (ja, plus flera privata anledningar också). Däremot, såhär i efterhand när man suttit och spekulerat ett tag, så har jag kommit att tänka på några fler detaljer som skulle behöva åtgärdas, och det slog mig att flera utav dessa kan ha påverkning utav samma källa. Det är lätt att vara efterklok ;) Lizzie's problem att åtgärda:
Angående missfärgningen på baktassarna så har vi varit hos veterinären flera gånger, som rakat tassarna på henne och kollat efter irritation och klåda. Första tanken vid missfärgad päls är ju svamp, men i det här fallet verkar det inte vara det. Missfärgningen har dessutom blivit något bättre, men det syns ju fortfarande. Hennes ögon har även börjat att rinna lite mer, vilket också skapar missfärgning som jag hjälper till att torka och rengöra för att åtgärda, men tror att det ligger nåt annat i det som jag får försöka klura ut vad det kan vara. Jag har alltså flera punkter i åtanke som skulle kunna ge oss ett helt annat resultat och förhoppningsvis åtgärda problemen. Jag hade inte tänkt att prova allting på en gång, för då vet jag ju inte riktigt källan till vad som påverkar vad, utan jag tänkte börja med någon enstaka punkt i taget under en tid, och försöka att dokumentera min analys. Hjälper det inte så får man gå vidare och testa något annat. Ett gäng gamla dåliga iphone-bilder, mest för att visa hur hon har förändrats genom åren!Våra steg mot (förhoppningsvis) förbättring:
STEG 1 Det första jag har tänkt att göra nu är att byta foder och köpa oljetillskott för att tillsätta i maten. Jag ger mina hundar ett kvalitativt och spannmålsfritt foder från ett bra och känt märke, men just det val utav ingredienser i fodret kan mycket väl vara det som påverkar i princip alla de punkter jag vill åtgärda. Missfärgningar kan bero på att fodret innehåller en högre halt med fisk (omega 3), som egentligen skall bidra till välmående hud och päls. Rinnande ögon, skör päls och sköra klor kan bero på att hon inte får i sig den näring som hon behöver. Dålig aptit kan helt enkelt ha att göra med att hon är kräsen och helst vill ha olika maträtter varje dag - alla hundar är ju olika, men jag tänkte ändå ha ett öga öppet och se om hon finner ett nytt foder med andra ingredienser mer aptitligt. Med oljetillskottet så tänker jag främst på huden och pälsens skull eftersom jag tar bort valet utav omega 3 i fodret istället (gör det maten godare är ju det ett plus!). Det jag har tänkt att använda mig utav heter Nutrolin Skin & Coat, som jag har sett flera ägare till chinese cresteds använda. Det går ju alltid att testa och se om det blir en märkbar skillnad eller inte. "En patenterad fettsyre- och antioxidantsammansättning som är effektiv för alla pälstyper. Innehåller en hög nivå av essentiella omega fettsyror plus GLA och SDA för att skydda huden på ett naturligt sätt. Skyddar mot allergier och andra irritationer genom att förbättra hudens fuktighetsbalans. Stöder hudens, klornas och trampdynornas hälsa och förnyelse. Rik på naturlig E-vitamin. Innehåller inte fiskolja." STEG 2 Angående de rinnande ögonen så har jag läst lite olika alternativ vad det kan bero på. Det första som hoppade upp på google var bristen på vitamin-A. I det fodret vi använder nu så är det en ganska liten mängd av just vitamin-A - det kommer att öka lite med det nya fodret jag har tänkt att testa sen, så vi får se hur det påverkar. Annars får jag tillsätta det på annat vis. En annan sak som också kan ge rinnande ögon är godiset vi använder vid belöning. Lizzie är en kräsen hund, och därför varierar vi mycket utav godiset, men av det vi ger misstänker jag några faktorer som bidrar till problemet. Sedan vi skaffade Merry har hon fått upp ett större intresse utav godis och då har det blivit att vi har matat på det lite mer - det är med störst sannolikhet i samband med det som hon fått rinnande ögon. Vad vi använder är bland annat frolic, och det var också en av de första resultaten att ploppa upp på google. Detta får jag vara uppmärksam på och justera om steg 1 inte gör en klar förbättring. STEG 3 När pälsen har växt ut igen så skall jag investera i en fön/blaster. Det är inte billigt, men det underlättar så extremt mycket när man skall torka pälsen! Istället för att behöva stå med en vanlig hårfön i en timme eller två, så slår blastern ur vattnet enormt mycket snabbare och jag kan garantera att jag skulle få en rakare och inte lika sliten päls också! Egentligen skulle det ha varit extremt kul att få prova på en blaster nu innan man själv köper en, bara för att se om resultatet lever upp till de förväntningar jag har! Att byta märke på de pälsvårdsprodukter vi använder idag är nästan ett måste, faktiskt! Det första märket vi hade upplever jag (såhär i efterhand) gjorde pälsen torr och risig, och inte alls sådär lätt och luftig med en lyster som det andra märket gjorde. Dessutom så luktade det första märket extremt starkt. Ja, två olika märken har vi testat - det andra gav som sagt mer glans, pälsen såg friskare ut, och lättare. Däremot så är jag nästan säker på att dessa pälsvårdsprodukter bidrar till att pälsen är så lätt och skör och går av. Lizzie har (vad jag har fått lära mig i efterhand), den svårare typen utav päls att behandla, och jag har inte riktigt hittat rätt pälsvårdsprodukter för henne ännu - hon skulle behöva något som istället stärker och tynger pälsen, skulle jag tro. Därför hade jag tänkt att testa ett annat märke som jag har kollat en del på, och funkar inte det får man hitta något annat. // Charlotte 🐾Dessa bilder är tagna tidigt i våras, i april för att vara exakt. Det måste ha varit innan jag rakade ner henne. Haha, minns inte när jag gjorde det faktiskt! Hur som helst så hade Tony införskaffat sig en ny kamera, skulle jag tro att det var. Antingen det, eller så kanske det var ett objektiv eller något. Ja, jag minns inte, men något nytt var det i alla fall så han var tvungen att springa ut och testa att fota Lizzie i solnedgången i motljus. Här är resultatet! ♥ // Charlotte 🐾Som dessutom allihop är på en och samma helg! Jag har anmält oss till Avancerad i Kramfors och i Njurunda x2, det blir debuten i Kramfors och vi får helt enkelt se hur det går med den. Jag tar det mer som en lärdom för att se vad som kommer behöva tränas på inför vårens tävlingar och går det bra så är det kalas, går det inte bra så är det bara att träna på!
1 Oktober - Kramfors | Avancerad 2 Oktober - Njurunda | Avancerad x2 Sen finns det flera tävlingar jag spanat in som kommer senare men låter det vila lite, vi ska förhoppningsvis börja kursen på söndag också! // Maria Ikväll startade fortsättning/avancerad kursen, vi är 3 alt 4 kursdeltagare och bara jag och Ike som är uppe i avancerad dom andra är i fortsättning. Vi började med att gå igenom dem nya reglerna och dom nya skyltarna som kommer nästa år. Det är inget jag och Ike inte redan testat på men man ser inte själv alla småfel man gör och ibland kommer det till punkter där man inte har en aning om hur man ska gå vidare. Kicki kom med fantastiska tips i vanlig ordning och från att hopplöst inte veta hur jag ska komma vidare med backningen till att hon fixade att Ike backar rakt på båda sidorna inom 5 minuter?! Självklart inte hela vägen (3 steg) men han backade både ett och två steg med mig (alltså mina steg) så snart har även det lossnat. Vad var det för knep hon hade då? Jo eftersom Ike redan vet vad backa är så tog jag en godis i den hand jag hade hunden vid och satte framför nosen, något ut från min kropp så hundens huvud är vinklat utåt inför backningen. Den vinkeln på huvudet gör att det blir väldigt obekvämt att vrida ut kroppen från föraren och därför backar hunden rakare. Det kommer en film på detta senare men telefonen är fullt i minnet och har flera filmer som ska klippas ihop!
Resten kände vi bara in dom andra momenten och checkade av hur det såg ut för oss på dom andra skyltarna, helt okej faktiskt. Vi är så taggade inför starten nu och vi ska faktiskt träna imorgon igen, sedan blir det vila från rallyn men jag lär nog lägga mitt första spår i helgen med Ike! Iiih mer om det senare, nu ska jag redigera vidare på filmerna och skriva i min bok från gårdagens kurs! Take care! // Maria I söndags var det återigen dimma som låg tät över Kramfors och Frånö till morgonen, men ju fler timmar som gick desto mer lättade det. Tillslut kunde man skymta solen bakom den tjocka dimman och jag gav förslag att vi skulle åka till skogen med Ike jag och sambon då. Sagt och gjort klädde vi om inför en skogspromenad och när vi kom utanför dörren VRÄKTE regnet ner, det regnade nå sjukt. Men det stoppar inte dom sanna norrlänningarna vi är. På med regnkläder på både oss och hunden också for vi, dock hann vi inte långt in i skogen innan det slutade regna men gummistövlar och regnjacka behövdes ändå där vi fick i skotarspåret, uppför och nerför så regnade det från träden på oss hela tiden. Det var så mysigt att bara gå runt i skogen och stanna till för att plocka lite blåbär både jag och Ike, för visste ni det att många hundar älskar blåbär och en del även lingon? Ike är suverän att plocka bådat två själv när man ser honom springa omkring och rätt vad det är stanna och börja äta i blåbärsriset.
Vi var borta strax över en timme och hittade även lite kantareller som vi plockade, tur är ju att man är hundmänniska så bajspåse fanns med att kunna förvara kantarellerna i under resten av promenaden. Ike var lagom nöjd resten av dagen efter att ha tränat Rally, budföring, sök, uppletande och bara sprungit runt som en galning i en timmes tid. Blöta och lagomt mosiga i benen sjönk vi allihop ner i soffan resten av kvällen - perfekt dag. <3 '// Maria
Här är Ike väldigt fint med hela banan med undantag för någon enstaka gång han flöt ut lite, men helt klart en godkänd bana med tanke på hur trött han var. Med tanke på att han verkade något seg och trött valde jag att göra en fortsättningsbana, nästa gång vi är på klubben ska jag leta fram en avancerad och prova får vi se hur det går helt enkelt.
// Maria
Ike och jag provade på honnören här idag, så intressant att se hur lätt han tog på det hela trots att Coccos och Gita gick förbi flera gånger och mamma berömde och tjoade på. Vi började träningen med en kort promenad och sedan lite positions träning, Ike har blivit riktigt duktig nu på högeringångarna! Poletten måste fallit ner här i dagarna för tidigare har dom varit lite hur som, jag höll på att bli gråhårig på att han satte sig nästan 90 grader ut från mig. Men idag funkade det klockrent, vi började även känna på avancerade hindermomentet med hjälp av en boll. Ike vet ju vad kommandot hopp betyder så det var bara att få ut honom från sittande och över hindret, det krävdes kanske 2-3 kast med bollen innan han förstod vad han skulle göra.
När vi värmt upp med allt detta tog jag och gick banan mamma gjort för fortsättning men bytte ut några skyltar i huvudet till avancerade, funkade riktigt bra och är så glad över hur han sköter sig. Något laddad är han dock men det är resultatet av för lite uppvärmning för huvudet hans. Som ni kan se i banan ligger det leksaker mitt i alltihop och innan slalom en burk, den burken innehåller köttbullar. Det här är ett väldigt bra sätt att träna frestelsen och neutralisera den så mycket som möjligt, genom att slänga ut favoritleksakerna och ställa ut några godsaker mitt i banan och berömma när hunden går förbi obrydd men själv måste man vara beredd att jobba lite under passeringen. Blir det för svårt för din hund att motstå så flytta ut leksaken en bit från banan och sakta men säkert flytta den lite närmre. Tillslut kommer hunden att lära sig att den får mer beröm om den låter bli grejerna än om den tar den. Hoppas det går kalas för er med träningen därute! Är det någon fler som kommer debutera avancerad eller varför inte någon annan klass, let me know!
// Maria
Åh, jag minns den sommaren då vi hämtade hem vår söta lilla puff! Ända ifrån Sala kom hon, så det var en riktigt jobbig bilresa, men oj vad den var värt det! Timmarna gick ändå fort och jag minns hur pirrig man var i magen och hur glad och upprymd man var! Att komma fram och få se Lizzie busa med sina syskon, och att hälsa på uppfödaren och alla andra hundar - ja, det är alltid en speciell känsla när man är och hälsar på en kennel. Man blir som ett barn på julafton! Jag har sagt det förr och jag säger det igen - Lizzie halkade ju in i vår familj på ett bananskal. Jag tror det var i princip dagen innan vi hämtade henne som Tony sa att han kände en uppfödare, som just då hade valpar, och visade mig bilder. Jag föll för den viltfärgade valpen med en gång, ingen tvekan om saken! Dagen efter bar vårt äventyr iväg och jag kan inget annat påstå än att det var ödet som sa att Lizzie skulle bli en del utav vår familj. ♥ // Charlotte 🐾Här är ett klipp taget 2016-08-28 på mina trogna rally vänner som jag tränar med på brukshundklubben medan jag själv tränar tävlingslydnad med Fidji. Båda ingår i vår Studiefrämjande träningsgrupp "Obedience". Krister tränar med Kippan och Arvid (min lillebror) tränar med Debbie. Krister tävlar Kippan i avancerad klass och Arvid tränar för debut i nybörjarklassen. Så dem lär ni ser mer utav!
// Elsa 🐾
Något som jag faktiskt inte tänkt så mycket på under alla år jag haft hund och körkort, inte förrns jag snubblade över en film på youtube för snart 2år sedan. Vi var då på jakt efter en bur till min dåvarande bil - Volvo V40 första modellen så den har ett högt insteg bak som gör att man behöver en bur med en kant nertill innan dörren öppnas. Jag hade hittat en modell jag ville ha, aluminiumbur med plywood sidor. Den var ganska billig och jag tyckte den kändes robust och bra, plats för hänglås och trodde den skulle rymmas bra i bilen - ack så fel jag hade och idag är väldigt glad för! Men där och då började googlandet efter att hitta en bur som fungerade och snubblade då över en video där ett mjukisdjur i form av en medelstor hund satt i buren och blev påkörd bakifrån i just en sådan bur. Jag drömmer mardrömmar än idag om scenen i mitt huvud när dom visar att plywooden oturligt nog spetsat hela mjukisdjuret och med det hade dödat en riktig hund. DÄR började jag förstå hur sjukt viktigt det är med en bra bur, jag googlade som en galning efter att försöka hitta den bästa buren på marknaden - kosta vad det kosta vill.
Här någonstans började jag förstå hur fruktansvärt lite tester det faktiskt finns på burar, många skriver att dom är krocktestade och ja det är dom -framifrån. Men det är inte där den farliga kollisionen är för våra fyrbenta, det är den bakifrån. Här nedan följer en väldigt bra film om just detta jag tycker ni ska titta på. Den fick mig att öppna ögonen en del och nästan skämmas över hur lite jag visste.
När nu bur sortimentet sållats ur ordentligt och kvar fanns några guldkorn var där då frågan bara om vilken man skulle välja och här började jag lusläsa recensioner från människor som varit med i bilolyckor där allt ifrån att hundarna klarat sig oskadd till en mycket tråkigare utgång. Efter ett tag återvände jag alltid till ett och samma märke - Mim Variocage. Den buren står nu ute i min bil, jag hade turen att hitta en jättefin begagnad till under hälften av vad en ny kostar. Den har några år på nacken men fortfarande lika säker och stabil. Jag var ute efter en dubbel bur i storlek L-XL och fick tag i en DL (dubbel Large). För just då hade jag 2 hundar, idag är det fortfarande inget negativt med att ha den då jag kan ta med mig mammas tikar även fast dom löper, träningskompisar och även lasta saker jag vill ska åka stabilt.
Den här buren är en av dom senaste modellerna och en Singel bur.
Jag väljer ofta att ta min egna bil om jag ska någonstans med en kompis och Ike måste med, just för att det är säkraste alternativet det står mellan och hellre lämnar jag honom hemma. Dessa burar väger en hel del och det följer med spännband för att sätta fast den ordentligt i bilen, den går även att låsa med egen nyckel och möjligheten att sätta fast ett hänglås eller karbinhake om man vill. Det negativa som kan bli är just att den är svintung om man behöver komma åt reservhjulet, men va sjutton man får väl börja gå på gym istället - haha.
Hur färdas era hundar när ni åker någonstans? Kommentera gärna varför ni valt just detta också.
// Maria Filmade Krister och Fidji när de lekte tillsammans 2016-09-04 och fick det här roliga klippet där Fidji inte alls först ville släppa bollen på kommandot "loss". Sedan ville hon inte alls förstå vad Krister talade om när han sa "backa" (det vill säga backa bort ifrån honom). Inte lätt när man själv bara vill leka vidare när kompisen bara vill ta paus! Vänta? Sluta? Loss? Backa? Nej, det minns vi inte vad det betyder längre!
// Elsa 🐾 Vi har alla 3 gått med i en grupp på facebook där man varje vecka skall köra några utmaningar i rallylydnad. Vi tänkte att det vore en rolig grej att testa! Så här har ni en video med lite gott och blandat där vi alla kör olika moment i rallylydnad. // Happisarna 🐾
I den här banan är det mamma som ställt upp några skyltar som hon behöver träna på, där även jag passade på att gå en vända. Ni kommer se en skylt där jag väljer att göra om momentet för att Ike inte alls kopplade vad jag ville, han var något trött den här dagen och med det väldigt ofokuserad. Han hade ätit dåligt den dagen på grund av värmen som kom över oss - tips på att få en hund att äta när det är varmt mottages gärna!
I övrigt är jag ändå nöjd och ger honom en klapp på axeln för att han ändå kämpar och försöker göra rätt även om det slår slint ibland.
// Maria
Här är ett klipp på några moment i rally-lydnad avancerad klass som Krister och Kippan övade på 2016-09-04 på Märsta-Sigtuna BK. Nya moment för Krister och Kippan som är lite förvirrande för båda. Men jag tycker att de gör ett bra jobb tillsammans!
// Elsa 🐾 Under midsommar 2016 hade vi planerat att spendera helgen i Lysekil. Via Tonys jobb kunde man hyra en lägenhet till ett riktigt bra pris för just den helgen, så ett par månader i förväg hade vi skrivit upp oss! Tillsammans med några vänner blev det ett spännande äventyr - midsommarhelgen är det också alltid cruising i Lysekil, så det är huuur mycket bilar och människor som helst! Vi gick på marknad, åt enormt god mat på fina restauranger, satt på uteserveringar och njöt utav smarriga drinkar samtidigt som vi lyssnade på livespelningar, gick runt och kollade på bilar, tog oss en stadsvandring kring staden. Ja, det går inte att beskriva det - supermysigt och jättekul! // Charlotte 🐾Dimman ligger tätt över Kramfors till morron och duggande regn har svept förbi, så i morse filmade vi lite inomhus och en snabb kissrunda innan vi kröp ihop i soffan här hemma och tittade på film. Ike sov som en stock efter frukosten så jag kände mig inte tvingad till någon överdriven aktivering idag. Men när vi sett två filmer började både jag och Ike bli rastlösa så jag packade in oss i bilen och åkte iväg till skogen, till en plats jag varit mycket på som barn med mina föräldrar och fiska samt campat med husvagn. Det var så skönt att komma ut i skogen där det var alldeles knäpptyst, dock höll vi oss på vägen då vi skymtade en och annan jakt bil på väg upp till skogen. Så kändes det säkrast att inte störa dom i sin jakt, så stör inte dom oss där vi är ute och går. Vi gick i säkert 30 minuter utan några krav, men Ike går ändå vid min sida precis som om han skulle varit kopplad och sprang max 20 meter framför mig för att sedan komma tillbaka i full fart. Jag tycker det är himla trevligt att vara ute och gå såhär i ensamheten i total tystnad, sedan stanna upp och träna lite under vägen och tillbaka till kravlöst promenerande igen. Idag tränade vi på sidbyte framför efter vägen och det släppte lite i att byta från höger till vänster, men han tvekar fortfarande en hel del där. Så vi får helt enkelt jobba på med den biten. Även backa gjorde vi några gånger men han bli lite stressad och förstår inte riktigt vad han ska göra, samt är väldigt rädd om tassarna att jag ska kliva på honom eller trampa på något. Men det är helt klart på väg - Rom byggdes inte på en dag. Högerhandlingen var stort fokus idag när vi var ute och gick och han valde faktiskt självmant att gå på höger sida dem flesta gånger - stort framsteg! Annars har han alltid gått på vänster när vi varit ute och gått lösa, vilket är den mesta delen av tiden då vi ofta åker iväg för att gå längre promenader. Idag tittade jag också efter spårmarker, med bra terräng för att lägga spår här framöver som ska vara lätt för honom att klara. Det ligger alltså en bit i framtiden men måste ha det i åtanke. Vi var kanske borta 45 minuter/1 timme något och nu sover han gott igen på golvet. Ikväll blir det en lugn kväll utan några krav, Ike blir som sagt väldigt lätt stressad på en ny plats så det tar mycket på honom att åka iväg såhär. Skönt för mig dock om jag vill aktivera honom ordentligt om jag måste lämna honom hemma ett par timmar, det är snabbt gjort att trötta ut honom. Hoppas ni har en fin lördag där ute! // Maria
|
Kategorier
Alla
Arkiv
December 2016
|